Grekland Grekiska öar


Grekland formellt Republiken Grekland, alternativt Hellenska republiken är en republik på södra Balkan i sydöstra Europa som omfattar den östligaste av de halvöar som utgör Medelhavets oregelbundna norra kustlinje och de flesta av öarna i och kring Egeiska havet. I norr gränsar Grekland mot Albanien, F.Y.R. Makedonien och Bulgarien, i öst till Turkiet samt i väst mot Joniska havet.
Det antika Grekland betraktas av många som den västerländska civilisationens vagga. Det moderna Grekland grundades 1829 och blev en republik 1974 då monarkin störtades och kung Konstantin tvingades i landsflykt.



Geografi

Grekland är starkt kuperat och dess kustlinje djupt veckad vilket hänger samman med bergen i dess inre som utgör en del av det bergssystem som täcker större delen av Balkanhalvön. Den största bergskedjan i Grekland är det centrala Pindosbergen som, liksom de flesta bergskedjorna i Grekland, har en nordväst-sydostlig sträckning. De bergskedjor som skjuter ut från Pindos sträcker sig ut i havet så att det mellan dem bildas bäcken och vikar. Även på Peloponnesos , i Joniska havet och i Egeiska havet bildar bergskedjorna ryggar och rader med öar med samma sträckning. Två av Pindos sidogrenar, Kambuniska och Kerauiska bergen, skjuter ut åt öst och väst och bildar en naturlig gräns norr om Thessalien.

Klimat

Större delen av Grekland ligger vid kusten och har ett karakteristiskt medelhavsklimat, vilket innebär något mera än ett halvår med konstant solsken och övrig tid relativt kallt och regnigt.
Det är hett i landet under högsommaren som varar från juli till augusti, temperaturer över trettio grader inte ovanliga. Under slutet av augusti börjar den årliga meltémi-vinden att blåsa från norr och tar bort den värsta hettan. Under högsommaren undviker grekerna tungt fysiskt arbete mellan kl 13 och kl 17. Det är ett bra tips att göra likadant själv som turist; gå upp tidigt, se sig omkring och göra de nödvändiga ärendena på förmiddagen och sedan ägna eftermiddagen åt aktiviteter i skuggan eller avslappnat på stranden.



distrikt


Grekland indelas administrativt i 13 distrikt (periféria), 51 prefekturer (nomós), 900 stadskommuner (demoi) och 133 landsbygdskommuner (koinotetes). Förutom dessa administrativa enheter finns en autonom region, munkrepubliken Athos (Ayion Oros, ”Det heliga berget”). Före 1999 fanns i Grekland 5 775 kommuner, 457 demoi och 5 318 koinotetes, som ytterligare var uppdelade i 12 817 mindre styrelseenheter (oikosmoi).

1 Attika
1 Attika
2 Centrala Grekland
2 Euboia
3 Evritania
4 Fokis
5 Fthiotis
6 Boiotien
3 Centrala Makedonien
7 Chalkidike
8 Imathia
9 Kilkis
10 Pella
11 Pierien
12 Serrai
13 Thessaloniki
4 Kreta
14 Chania
15 Heraklion
16 Lasithi
17 Rethymno
5 Östra Makedonien
och Thrakien
18 Drama
19 Evros
20 Kavala
21 Rodhopi
22 Xanthi
6 Epirus
23 Arta
24 Ioannina
25 Preveza
26 Thesprotia
7 Joniska öarna
27 Korfu
28 Kefalinia
29 Lefkas
30 Zakynthos
8 Norra egeiska öarna
31 Chios
32 Lesbos
33 Samos
9 Peloponnesos
34 Arkadien
35 Argolis
36 Korinth
37 Lakonien
38 Messenien
10 Södra egeiska öarna
39 Kykladerna
40 Dodekanisos
11 Thessalien
41 Karditsa
42 Larissa
43 Magnesien
44 Trikala
12 Västra Grekland
45 Achaia
46 Aitolien och Akarnia
47 Elis
13 Västra Makedonien
48 Florina
49 Grevena
50 Kastoria
51 Kozani



Högtider

Den viktigaste högtiden är den ortodoxt kristna påsken. Den grekiska påsken firas enligt den grekiska kalendern och inte på samma veckor som i Sverige, den ligger oftast någon vecka efter den svenska påsken. Det är vanligt att grekerna tar ledigt en hel vecka runt påsk för att åka ut till släkten på landet.
Karnevalen apokries firas runt om Grekland i februari.
Självständighetsdagen 25 mars. Grekland har två högtider som man firar som nationaldagar. Den officiella är den 25 mars, men man firar också den 28 oktober.
Marie avsomnande 15 augusti
Ortodox jul.
Många landsändar har sina egna lokala karnevaler relaterade till helgondagar.

TURIST

Grekland är ett land i Västeuropa. Det ligger vid Medelhavet och har en omfattande övärld som utgör mycket populära turistmål. Huvudstaden Aten på fastlandet är den klart största staden i landet, mer än en tredjedel av landets invånare bor i Aten. Grekland är den västerländska civilisationens vagga och här finns ett överflöd av antika lämningar och historiska platser att besöka. Det är fantastiskt vackert ute i övärlden och lätt att leva i som turist. Förutom medelhavets sol och bad så är flera charterdestinationer även kända för sitt utvecklade nattliv med klubbar och diskotek

SHOPPING

Du hittar allt i Greklands huvudstad. Glyfada och Kolonaki Aten är de exklusiva kvarteren men mångar boutiker. I Plaka finner du många aouvenirer från hela Grekland, och det största varuhuset heter Vassilopoulos. I Monasti-raki finns det varje söndag en stor basar, och många antikvitetsaffärer. Dessa är dock bara ett fåtal exempel, och det finns affärer överallt.

Maten

Maten från Grekland bygger till stor del på grönsaker och lammkött. Det finns både nationella rätter och lokala specialiteter där man befinner sig. Man kan inte undgå att smaka den klassiska grekiska salladen med fetaost, oliver, gurka, tomater, olivolja och oregano. Den kanske mest kända rätten är tzatziki som består av yoghurt, strimlad gurka med vitlök och olivolja. Serveras med nybakat bröd, gärna som förrätt, eller som snacks.
Det kanske mest påfallande när man är i Grekland är att grekerna beställer oftast in små portioner av allt möjligt, för att sedan dela på. Att alla använder sin egen gaffel för att ta från tallrikarna är en självklarhet.

Inhemska maträtter som souvlaki (grillspett), moussaka och grekisk sallad finns överallt. Gyros är grekisk kebab och säljs i alla gatukök. Det som kan slå många besökare är att maten i Grekland är likadan som den grekiska mat man äter i sitt hemland, till skillnad från det kinesiska köket som "europeiserats" jämfört med den inhemska maten.
Retsina är ett inhemskt vitt vin med säregen smak. Öl bryggs främst som ljus lager och det är vanligast med licensbryggda produkter som Amstel och Heineken. Inhemska sorter som Mythos och Fix är även dessa av ljus lagertyp. Ouzo och Metaxa är inhemska spritsorter. Iskaffe är mycket vanligt att grekerna dricker, det kallas Kaffe Frappe och går att få tag i överallt till en billig peng.

Precis som i fallet med barerna, finns det restauranger och tavernor i hela Athen. Plakakvarteren är förmodligen de mest pittoreska, men också de mest besökta av turister. Kolla var grekerna håller till - de är de bästa ställena. I Syntagma och Kolonaki finns det också många ställen, och i Glyfada och Vouliagmeni är du nära havet, och atmosfären är ofta lite mer sofistikerad. I princip kan du äta precis vilken mat du vill, och det är bara att välja och vraka.

Att ta sig till Grekland

Grekland är med i EU och i Schengensamarbetet vilket underlättar gränskontrollen. Man bör ändå ha pass med sig, det går dock lika bra med ett speciellt EU-godkänt ID-kort.

Med flyg

Med reguljärflyg kommer man till de stora orterna. Priset är mellan mycket billigt till mycket dyrt. Med charterbolagen kan man ta sig till de mindre orterna och öarna, oftast till mycket humana priser om man väljer att endast boka flyg (s.k. flygstol). Till vissa orter tar flygstolarna snabbt slut så boka i god tid.
Aten Från Göteborg/Landvetter: Sterling
Aten Från Stockholm/Arlanda: Sterling, Viking Airlines, SAS
Aten Från Köpenhamn: SAS
Aten Från Oslo/Moss/Rygge: Norwegian, Sterling
Chania från Stockholm/Arlanda: Sterling
Chania från Oslo: Sterling
Chania från Köpenhamn: Sterling
Rhodos från Oslo: Norwegian
Thessaloniki från Stockholm/Arlanda: Viking Airlines
Appolo från Göteborg/Landvetter till: Heraklion, Karpathos, Chania, Korfu, Santorini, Rhodos, Skiathos, Preveza, Thessaloniki, Zakynthos, Kefalonia, Kavala, Samos, Kalamata
Fritidsresor flyger från Göteborg/Landvetter till: Kefalonia, Peloponnesos, Kreta, Rhodos, Samos
Solresor från Göteborg/Landvetter till: Kreta, Rhodos
Ving flyger från Göteborg/Landvetter till: Rhodos, Kreta-Chania, Kreta-Heraklion, Samos, Parga - Preveza,


ATEN

Aten är huvudstaden och den största staden i Grekland.
Den mest centrala delen av Aten är Syntagma, Konstitutionstorget, där bland annat det grekiska parlamentet, Vouli ton Ellinon, ligger. Syntagma är även ett av turisternas favoritmål, eftersom det även bjuds på en hel del kulturminnen. I området finns även flera museer, den gamla staden Plaka och Atens och världens mest kända klippa, Akropolis med Parthenon på toppen, samt Atens Agora, Areios Pagos, Pnyka, Theseion, Olympiska Zeus-templet, Herodus Atticus-teatern liksom Dionysosteatern, den pan-atenska stadion (marmorstadion där de första olympiska spelen i modern tid hölls år 1896), Zappeion, Nationalträdgården med mera. Tunnelbanestationen Syntagma, i mitten av Syntagmaplatsen, pryds av fynd från förhistorisk, antik och klassisk tid från platsens tunnelbaneutgrävningar, vilket ger intryck av museum. Det samma gäller andra t-banestationer i Atens centrala delar.

Sevärdheter ( Aten )

Akropolis
Lykabettos
Olympen
Plaka
OS 2004
Vouliagmeni
Kerameikos

Transport ( Aten )

Kollektivtrafiken i Aten består av buss, tunnelbana, spårvägar och pendeltåg. Tunnelbanan är en av världens modernaste och består av fyra linjer. De två nyaste byggdes under 1990-talet och togs i bruk 2000. Tunnelbanesystemet i Aten består för närvarande av sammanlagt 91 kilometer spår.
Flygplatsen Eleftherios Venizelos internationella flygplats ligger öster om staden, cirka 45 minuters bilfärd från stadens centrum. Flygplatsen är uppkallad efter Eleftherios Venizelos, den viktigaste grekiska politikern under 1910- till 1930-talet.

MYKONOS

Mykonos är en grekisk ö i Egeiska havet. Den ingår i ögruppen Kykladerna och är känd för sitt vilda nöjesliv, främst för turister, sommartid.
En del av de föremål som anträffats vid grävningar på Delos och Rheneia har sammanförts i ett offentligt museum i staden, men större delen har gått till Aten



SANTORINI

Santorini är en grekisk ögrupp i Egeiska havet, som utgör den södra delen av ögruppen och prefekturen Kykladerna, cirka 18 km söder om Ios och 110 km norr om Kreta. Öarnas yta är cirka 72 km² och, befolkningen uppgick till ungefär 13 600 personer år 2001 Santorini är ett av Greklands främsta turistmål.
Santorini kallades tidigare för Thera (grekiska: Θήρα), liksom huvudön än i dag gör, med det nygrekiska uttalet "Thira". Namnet Santorini uppkom på 1200-talet under det latinska kejsardömet, som en hyllning till Sankta Irene.



Geografi och geologi Santorini

Tidigare var Santorini en enda stor vulkanö, men sedan ett våldsamt utbrott på 1600-talet f.Kr. återfinns bara dess yttre ring (caldera), som gett ögruppen dess cirkelrunda utseende.
Ögruppen består av ön Thera, som är formad som en halvmåne vars konvexa sida är vänd mot öster, och som tillsammans med ön Therasia, som är skild från Thera genom ett 2 km brett sund vid Theras nordvästliga hamn, och klippön Asprosini eller Aspra bildar en regelbunden cirkel, som omsluter en oval lagun, 11 km lång och 60 km i omkrets, med ett medeldjup på 300 m. Mitt i detta finns ytterligare två små vulkanöar, Palaia Kameni och Nea Kameni.
Öarna består av lava, tuff och pimpsten, och runt lagunen ligger cirka 300 meter höga klippor. In mot lagunen stupar ögruppens stränder brant, medan yttersidorna sluttar flackt ner mot havet. Endast i den sydöstliga delen av Thera träder den kristalliniska berggrunden fram och bildar det 580 meter höga Hagios Ilias. I södra Thera finns ett fruktbart slättlandskap där det bland annat odlas vin. Santorini saknar trädvegetation och rinnande vatten.



RHODOS

Rhodos (Ρόδος) är en ö i Grekland som tillhör de så kallade Tolvöarna, där den är den sydostligaste och största ön. På Rhodos fanns kolossen på Rhodos, ett av världens sju underverk. Ön har en yta på 1 398 km², och är därmed ungefär lika stor som Öland.
Ön Rhodos är formad som en spjutspets, 79 km lång och 38 km bred med en total yta på ungefär 1400 km² och en kuststräcka på ungefär 220 km. Staden Rhodos är belägen på öns nordliga spets och utgör platsen för den antika och moderna handelshamnen. Huvudflygplatsen (Diagoras internationella flygplats; IATA-kod: RHO) ligger 14 km sydväst om staden, i Paradisi.
Rhodos flora och fauna är mer lik den i Anatolien än resten av Grekland. Inlandet på ön är bergigt med liten befolkning och är täckt av tall (Pinus Brutia) och cypress (Cupressus sempervirens). Ön är hem för det rhodiska rådjuret. I Petaloudesdalen ("Fjärilsdalen") samlas under sommaren många björnspinnare. Berget Attavyros är med sina 1 216 meter öns högsta punkt. Även om en del av stränderna är steniga har ön många områden där citrusträd, vindruvor, grönsaker, oliver och annat odlas.
Turism är öns största näringsgren.



KRETA

Kreta, grekisk ö i Medelhavet. Kreta är ett av Greklands tretton distrikt. Det uppdelas i de fyra prefekturerna Chania, Heraklion, Lasithi och Rethymno
De första människorna som kom till Kreta var troligen från Mindre Asien eller Afrika. De kom på 6000-talet f Kr och levde ett stenåldersliv och tämjda djur. Mellan 3000 och 2500 f Kr kom nya immigranter från Mindre Asien och de stora civilisationerna där. Man började bryta koppar på Kreta och detta inledde öns bronsålder. Man byggde städer och började odla vin och olivträd och man hade ett stort handelsutbyte med andra länder.



Kreta är 260 km lång och 60 km bred och därmed störst av de grekiska öarna. Ön är Medelhavets femte största ö och har en yta på 8 261 km². Kreta ligger längs 35:e breddgraden, vilket är i jämnhöjd med bland annat norra delarna av Marocko, Algeriet och Tunisien. Cirka 50 km söder om Kreta ligger den lilla ön Gavdos som är världsdelen Europas sydligaste plats.
Det finns fyra stora bergskedjor på Kreta: Lefka Ori (Vita bergen), Psiloritisbergen (Idabergen), Lasithibergen och Sitiabergen. Kretas högsta berg finns i Psiloritisbergen; berget Ida eller Psiloritisberget, som är 2456 m högt.
Det finns många högplatåer i bergskedjorna, där jorden är bördig och odlingsklimatet gynnsamt. Där odlas bland annat oliver, vindruvor och apelsiner.
Kretas längsta flod, Geropotamus, är 45 km lång. Den längsta bergsklyftan är Samaria-ravinen i Lefka Ori. Den är 17 km lång och faller 1200 m. Det finns bara en insjö på ön, sjön Kournas.
Kretas största stad är Heraklion, som är Greklands femte största stad. Strax söder om Heraklion ligger det minoiska palatset Knossos. Kreta har ett stort antal turistorter, framförallt Chania med dess omnejd samt Rethymnon. Mindre turistorter är Agia Pelagia Agios Nikolaos och Hersonnisos som några exempel.


DELFI

Delfi, är namnet på både en modern och en forngrekisk stad i landskapet Fokis i Grekland. Dess stora betydelse härrörde under antiken från det berömda orakel som fanns i stadens Apollontempel. Det arkeologiska området i Delfi blev 1987 uppsatt på UNESCO:s världsarvslista.
Delfi är beläget vid södra foten av berget Parnassos, nära den åt muserna helgade källan Kastalia och floden Pleistos. Området runt Delfi är mycket vackert, och ligger på 500 meters höjd vid foten av Parnassos, som är över 2 500 meter högt. I Delfi finns det svala källor, ståtliga träd och vackra blommor, och man ser bort till en av Medelhavets vikar några kilometer ner i dalen. Mitt i staden ligger Apollons tempel, som är byggt över en underjordisk källa som spyr ut svavelhaltiga gaser, vilka ska ha inspirerat oraklet till sina spådomar

Oraklet i Delfi

Det delfiska oraklet förestods av ett talrikt och väl organiserat prästerskap, vilket som sitt verktyg använde den s.k. Pythia, Apollons prästinna. När oraklet skulle rådfrågas, fördes Pythia, efter förberedande offer och reningsceremonier, in i tempelcellan, där hon tog plats på en trefot över jordrämnan. Under inflytande av de uppstigande giftiga ångorna råkade hon i ett krampaktigt extatiskt tillstånd och utstötte osammanhängande ord. Dessa sattes därefter av prästerna samman, i episkt versmått, till svar, som oftast var dunkla och mångtydiga. Ett av de mer berömda exemplen på detta är när den lydiske kungen Krösus frågade oraklet hur det skulle gå för honom i kriget mot Persien. Oraklet svarade att om Krösus korsade floden Halys skulle ett stort rike gå under. Krösus tog det som ett gott tecken och korsade floden, varpå hans rike gick under. I en senare tid gavs dock orakelsvaren merendels på prosa.



Stadsplan

Av fornlämningar kan man i Delfi ännu skönja rester av det stora Apollontemplet och den omgivande inhägnaden (peribolos) samt åtskilliga andra byggnader. Den av nämnda inhägnad omslutna helgedomsplatsen (temenos) bildade en något avlång och oregelbunden fyrkant, med största utsträckning (nära 200 meter) i norr och söder. Tillträde lämnades genom fem portar på vardera långsidan. Från huvudporten i sydöstra hörnet förde den heliga processionsvägen i sicksack genom den kuperade och starkt stigande terrängen upp till Apollontemplet i områdets mitt. Vägen omgavs på båda sidor av en mängd bildstoder och bildgrupper samt små tempelliknande byggnader, till stor del utgörande s.k. skattkammare (thesauroi), som tillhörde de särskilda grekiska staterna, vilka där förvarade de dyrbarheter de förärade den delfiske guden. I tempelområdets norra del återfinns den heliga källan Kassotis, vars vatten användes vid religionsceremonierna. Områdets nordvästra hörn intas av en teater. Utanför området låg i nordväst ett stadion och i sydöst ett gymnasion.




OLYMPIA

Olympia var under antiken en panhellensk helgedoms-, orakel- och festplats, Zeus viktigaste helgedom, betydelsefull framför allt genom de där firade olympiska spelen och som alla grekers gemensamma religiöst nationella samlingsort.
1988 blev Olympia uppsatt på Unescos världsarvslista.
Olympia låg i Pisatis, den mellersta delen av landskapet Elis på västra Peloponnesos i Grekland, på en rymlig dalslätt omgiven av skogbevuxna höjder. Platsen begränsas i söder av floden Alfeios, Peloponnesos viktigaste flod, i väster av Kladeos, dennas biflod från norr, och i norr av Kronoshöjden, ett utsprång från Olymposberget. I öster sammanhänger denna plats med de mot de arkadiska gränsbergen uppstigande sluttningarna.

Så låg Olympia under många århundraden begravet och fullkomligt bortglömt. På 1700-talet började arkeologernas intresse riktas på återupptäckandet av det forna Olympia. Men först 1829, då franska staten i sammanhang med truppsändningar till Peloponnesos även utrustade en expedition för landets vetenskapliga genomforskande (Expedition scientifique de Morée), företogs en systematisk utgrävning. Denna avbröts dock helt hastigt, sedan man hunnit gräva bort det jordlager, som till en höjd av 2-4 meter betäckte Zeustemplets grund, och därvid funnit åtskilliga skulpturfragment, som fördes till Frankrike och införlivades i Louvrens samlingar.


MORE INFO